emmaap

Så mitt i den härliga svenska sommaren packade vi våra väskor för att åka ner till ett regnigt Kambodja. Vi hade inte riktigt peppen i oss. Det är ändå lite svårt att lämna svensksommar, speciellt för Felicia, hon var inte njöd med att komma till detta mögel och regn ställe. Och när vi anländer så ösregnar det, vi drar in våra väskor i leran och somnar på övervåningen av vårt nya hem, hos den ryska weedrökarn Nellys guesthouse, vår hyresvärd. Första veckan var det mycket städning och inköp för att kunna öppna. Första öppningsdagen kom 0 personer...Men vi fortsatte ha öppet och vist kom det kunder efter ett tag, både backpackers och stammisar.

 

Så hur driver man ett cafe i kambdja då? Jo, man går upp 6.30 för baka bröd. Väcker sin sovande kampanjon för en underbar resa till lokala marknaden, denna resa troligtvis i regn. Går först till grönsakerna, Tofun, nötter när det är klart går man igenom köttavdelningen för att komma till frukten. Och denna delen är hemsk, som ett slakteri mitt där i marknaden, levande höns som snart ska avlivas, blod på golvet, kött hänger, kött som ligger, kött som styckas...men sedan är vi framme vid frukten. Underbara frukten, jag är fruktoman, mango, papaya, annans yuuummy. Så här ska det letas upp och köpas frukt, en ganska stor klasse bananer kostar 4kr, ett kilo mango ligger på 8kr kilot och ibland kan man få lite gratis frukt om man är snäll. När varorna är köpta brummas det tillbaka till cafet, baka ut brödet, skölja grönsakerna och laga frukost till oss själva. Oftast gröt och en kaffe. Ibland lite mer exotiska frukostar men oftast detta. Sedan väntar vi på folk, lagar vad det vill ha, gör massa smothies lyssnar på deras reshistorier, diskar, gud vad vi har diskat...När dan börjar gå mot sitt är det våran tur att få lunch, detta bestod oftast av vårt egna bröd och rester från dagen, det som fanns kvar helt enkelt. När magarna är fulla, packade vi beachväska ch åkte ner till någon av det närläggande beacherna, den perfekta afterworkern, sjunka ner i en solstol med lugn musik i lurarna. Sedan var det dags att tänkta på middag, ibörjan prövade vi mycket nytt, veganskt och vegetariskt såklart. Och vissa rätter blev rikigt lyckade faktiskt, recept jag kommer ta med mig hem. Ofta lite serier på kvällen, Client list var serien at the moment. Eftersom vi gick upp tidigt gick vi också isängs tidigt. Detta den första månaden iallafall.

 

FREDAG, detta är dagen innan ledighet, dagen vi kan vara uppe lite längre, dagen vi slipper tänkta på av vi ska handla på marknaden imorgon. Och ni kan ju förstå att detta är också dagen vi kan gå ut, träffa folk, köpta några drinkar, dansa på beachen. Och det var precis det vi gjorde. Varje fredag, en lite fördrink i cafet, och dessa var alltid påhittade, volka med banan smoothie, volka med passionfrukt och mint, vi blandade vi hade kvar i kylen och det blev oftast gott, I promise. Första stoppet THE BIG EASY, happy hour, två drinkar för under 30kr. Inte jättefarligt dyrt rigth?

På big easy jobbade Maatt från Perth, alltid trevlig och glad att se oss, han blev en av våra bättre kompisar, innan han åkte tillbaka till Austarien och lämmande oss...Men han lämnade oss i goda händer, Adam och Gideon. Adam, pappan, ledarnen av The mature club, han som alltid hälsar och är glad/full. Han var en sådan person som vill allt och alla väl, en pure heart! Nu kanske inte detta stämmer men han gav den känslan, grym cuddlare också haha. Gideon, vart ska jag börja? Son! Han är bara som bhan kan va. En liten lurifx som vi har många väldigt roliga minnen med. Call the pizza, toalett i garderoben, öldusch på monkeys. Men en av personerna jag kommer komma ihåg, med honom ljusa full röst, hans pistolhänders klick och hans country songs. På big easy träffade vi också och Marty, underbara Marty. Han bodde i Sihanukville i ca en/två månader men satte sina spår. Han var en pratig och skojig person som vi alltid mötte upp på easy. Efter att Maatt tvingat med mig och Felicia på han sista pucrawl fanns det inga tvivel om att vi skulle tvinga med Marty. Mycket skojkväll. Och när vi började känns igen folk, blev det också att vi gick ut mer. Nu blev fredagsutgångerna inte det ända kvällarna vi slirade iväg till Biggan. 

 

Så Cafet togs inte lika seriöst längre, hemma lagade middag blev färre och att få sova någonannanstans var guldvärt. Efter tre månader var det dags för semester. Huvudstaden här kommer vi. Och vi ska inte bo på nått skit hostel utan ett 5* hotell, detta pga Howric. Howric en mycket rik man som kom fram till oss två flickor en kväll, bjöd oss på drinkar pratade med oss i kanske 10 min, erbjöd oss att få stanna i han hotell ifall vi var i Phnon Phen. Detta var ett erbjudan vi inte kunda missa, länge trodde vi han skoja men icke. Bakfulla med matlådor och en väska som luktar kiss checkar vi in utan pass på ett helt nybyggt hotell, kan inte beskriva känslan att gå från ett mögligt ofrächt rum till att få komma till detta paradis. Frächa sänger, en fungernade dusch, hotellfrukort, pool. Detta kanske låter som ett helt vanligt hotell rum men för oss var detta världens bästa, tre månader av jobb, mögel och en delad minisäng. 

 

På denna resa fick vi också reda på att båda de tyska tjejerna skulle komma tillbaka inom två veckor. Det var egentligen meningen att bara en skulle komma tillbaka och vi skulle fortfande jobba kvar på cafet hela högsäsongen. Så denna nyhet var inte så bra, vi var tillbaka på ruta noll. Vi måste skaffa en ny plan, flytta ut från våra boende, skaffa nytt jobb och lämna över vår älskade bike Kurre till dess rätta ägare. Vi hade besökt från Sverige just då så semestrade med dem, besökte de underbara öarna och firade min 25års dag.

 

Men när det åkte hem och vi spenderat 10 dagar i Otres, fick vi jobb på ett cafe. Där vi jobbade i 5 dagar innan vi bytte till vårt enormt giviande bar jobb på Beach road. När jag säger jobb, menar jag att vi började vi 3, tog en kaffe, satte oss i baren i två timmar tills miss Ella strossa in, när hon kom var det fortfarnade inget folk i baren, inget att göra, de förstod liksom inte att det inte behövdes fyra personer i en bar med tre gäster? Så vi fick låsa jobba? låsas att göra nått, men eftersom vi inte gillade detta jobb för fem öre så sket vi i allt hon sa. Gjorde vad vi tyckte var rätt. Det posetiva med detta jobb var Neth, en söt Khmer tjej vi jobbad med. Och att vi lärde känns "Monkey" killen som jobbar på baren rakt över. Och kaffe med Baliysen såklart. En fredag beslutade vi oss för utgång med tjejerna, och låt oss säga att vi fick i oss en och annan drink förmycket innan shiften äns var slut. Drinks och en halv flaska gin slank ner, och detta innan vi drog ut...Crazy kväll. Jag badade i en pool, Felicia bråka med en tuktuk, Nele åkte till Otres och Laura snodde Felicias mobil. 

 

 

Känns som jag har skrivit en uppsats men har så mycket mer att berätta och så många mer personer att beskriva. More about that later, nu hej Perth!!